Varför?

Jaha.... det är tidigt på morgonen, runt 7:30 har suttit uppe ett tag, vakna kl 6 av en tanke..

Varför är kärlek så plågande, men ändå så underbart?
jag menar, om man inte får den man är kär i, så blir man ju frustrerad och ledsen,
om man får den man är kär i, så kommer det ta slut någon dag, det skulle kunna vara dagen efter, eller om några år,
så långt jag har kommit i livet har ja vart kär ett par gånger, men jag har alltid varit kär i en person ända sen 4an,
vissa gånger har det känns meningslöst att fortsätta med att vara kär i henne men jag får alltid tillbaka kärleken dagen efter eller samma dag, hon är en underbar vän, den bästa jag har hittat, och jag vill inte förlora henne som en vän men vill ändå bli mer än det.. men jag vet inte.

Livet och kärleken är hård, grym och underbar, vad mer kan man säga?

Ha en bra dag - Jimmyboy.

P.s Jag har precis läst ut Den Äldste - Andra boken i Eragon serien, sjukt grymt slut, jag blev så jävla ledsen när ja börja läsa den tredje igår kväll vid typ halv 2 på natten och mamma sa åt mig att lägga ifårn mig den....*snyft*

Btw, Varför ska de alltid vara så att man hittar någon man blir kanske lite små kär i via internet som bor långt bort när man så vill träffa dom? Förutom en viss www.krlna.blogg.se och hennes kompis helena :P som bor ganska nära mig men jag inte vågat träffa, ändå har vi chattat i drygt 3 år. hah.

Bye for now

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0